Det är lätt att känna sig som en dålig person inne på Taco Bell. Blicken söker sig ständigt ned i den hudfärgade burriton för att undvika vilas på de andra besökarna. Besökare som ofta är generöst tilltagna, högljudda och sörplandes på superstora läskar. Inget fel med det, men ser inte någon som verkar dela denna skamsna känsla. Exempel på tankar som kan dyka upp: Är det här en ok lunch? Kan man säga det sen eller hittar man på något? Vad fan är det i? Osv. Sen sitter man där. Käken arbetar sakligt, långsamt far det mjuka innehållet vidare söderut. För kroppen är detta ingen match, maten är redan så gott som smält. Billigt är det också. Köpt till ett kriminellt pris. Smaken påminner lite om en helt okej kalops, fast med skolmatsalskokt ris. Det är en kanske också en sådan där dag när man inte riktigt kan äta för att man drabbats av vuxensjukdomen Bakfylla. Två tuggor, sen är det inte gott. Men man äter ju ändå för att bli mätt. Smaken är nu också försvunnen, kvar klingar enkla toner av isbergsallad och klisterost. Fredagens lunch - en klassisk och medioker bukfylla.
Taco Bell Crunchy Beef Burrito 2/5
Bakfylla+Bukfylla 1/5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar